Besviken.

På filmen Where the wild things are. Vad tråkigt det är då det blir så!
Ibland gör jag så, innan jag sett filmen, att jag bygger upp filmen i mitt eget huvud och tror att det ska bli precis SÅ. Men så blir det inte riktigt preeecis så och usch så besviken jag efteråt känner mig. Blev nästan inte i huvudtaget berörd. Klart, berörd blev jag... men långt ifrån så mycket som jag trodde att jag skulle bli. Alla recensioner har ju varit strålande! Men något fattades, för mig. Ville väl för mycket antar jag. Rent visuellt såklart en fantastisk film. En saga om ensamhet och utanförskap. En saga om välvilja och mod till förändring. Osv... Se den själva och bedöm själva. Den är helt klart sevärd. Men det bidde inga "goosebombs" hos mig. Inte ett enda.

MEN för att vända detta till något positivt nu vill jag däremot tipsa om musiken. Ett fantastiskt bra soundtrack!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0