elinimalmoe

Vilka ens ex säger ju kanske en del om vem man själv är? Eller så är det precis raka motsatsen! Ens ex är just ex av en anledning, dem säger idag ingenting om mig, vem jag är idag... Hänger ni med?
Jag har under olika omständigheter och under olika konstellationer (stavning?) blivit påmind om ex och tidigare eskapader, väldigt mkt under den senaste tiden! Det väker en hel del minnen, både pos. och neg. såklart! En del saker och ting saknar man som sjutton hos ens ex och vissa saker är man mkt lycklig över att slippa behöva vara närvarande i...

Men så finns det den stora kärleken. Den STORA kärleken som alltid kommer ha en  särskild plats i ens hjärta! Haha, den killen som jag nog ser som min första stora kärlek, för man kan kanske ha flera stora kärlekar hur konstigt det än låter (inte särskilt romantiskt och det hade väl varit mer romantiskt med EN stor kärlek, men jaja), han fick jag bara vara med i en månad. En ynka månad av mitt liv! Då kan vi snacka heartbreaking... utan han och mitt liv inte var lika värdefullt längre... Men, tänka sig, jag kom över honom, han var mitt allt den sommaren 1997 men jag kom över honom... Men av olika anledningar har jag lite kontakt med honom nu i allafall och han är förlovad och så där... tänk vad olika vägar man går sen. Man är ett par, man ger allt, man ger järnet, sen visar det sig att man passar bättre med någon annan. Men jag skrattar nu, för han, min stora stora ljuvliga kärlek var ju en tonårsförälskelse. Men det kanske inte behöver betyda mindre för det?? Nej det gör det nog inte. DÅ var det ju det största på jorden. Men det är komiskt att man efter många år sedan faktiskt hörs igen... det hade jag aldrig trott. Och han är fortfarande... ja.... ni vet.

TACK FÖR UPPVAKTNINGEN IDAG MEN IMORGON BLIR DET MER SOM EN RIKTIG FÖDELSEDAG MED KALAS!