Text text text.
En vacker dag slutar jag.
Och det tänker jag då jag bara arbetat med det jag arbetar med i lite mer än 1 år... ja det är väl till och med 1,5 år nu. Det börjar bli väl länge nu inom samma yrke.
Det var en kombination av slump, vilsenhet och gamla jaktmarker som gjorde att jag läste till sjuksköterska. Och idag, ja jag reder ju ut kneget. Ibland, ibland till och med med bravur. Men jag känner mig ibland slumpmässig, vilsen och jagar gamla jaktmarker. Fortfarande. Jaktmarkerna som infann sig "emellan" är dem jag jagar nu. Som liksom klämdes ihop i mitten av mina "karriärer" inom detta yrke.
Först ut var det undersköterska. Sen filmvet, media och kommunikationsvet och kreativ skrivarkurs. Sen blev det sjuksköterska av alltihop. Hur fan hände det ? ? ?
Jo det var väl slumpen? Vilsenheten? Gamla jaktmarkerna? De där gamla, trygga och vana som redan utforskats inom vårdyrket och som på många sätt haft och har en plats i mitt hjärta... På många sätt ett naturligt steg. På många sätt... så fel.
Men låt oss fokusera på vården litegrann och vad som kan tänkas finnas att hämta där. Kan faktiskt ibland ännu drömma om och faktiskt se mig själv som en sjujävla barnmorska. Ja ursäkta att jag tar i nu. Men jag tror och är nästan säker där, det är något som skulle passa mig. Föda fram barn åt andra. Ja det ligger i lugnet. Att jag är så lugn och talar så lugnt. Det gillar dom. Dom där krystande. Lugnet.
Men jag är ledsen om jag gör er besvikna nu, särskilt mamma... jag vet vad du har för dröm för mig. Ja just det, barnmorskan Elin.
MEN,
en vacker dag har jag faktiskt tänkt att jag sadlar om helt, som det heter.
Och vet ni vad jag vill jobba med? Nej?
Nej, inte jag heller.
Vet bara att det ska innefatta text. TEXT. Skrift. Ord. Bokstäver. Jag uttrycker mig så mycket bättre i text än vad jag gör verbalt... tänk då så bra jag är med text - med tanke på min verbala förmåga.
Ja nu har jag både skrytit om min förmåga som potentiell barnmorska och som värsta författaren eller krönikören. Ja ibland får man älska sig själv... med tanke på gårdagens härliga monster-inlägg.
Variation förnöjer. Det mina vänner är kontentan.
Och det tänker jag då jag bara arbetat med det jag arbetar med i lite mer än 1 år... ja det är väl till och med 1,5 år nu. Det börjar bli väl länge nu inom samma yrke.
Det var en kombination av slump, vilsenhet och gamla jaktmarker som gjorde att jag läste till sjuksköterska. Och idag, ja jag reder ju ut kneget. Ibland, ibland till och med med bravur. Men jag känner mig ibland slumpmässig, vilsen och jagar gamla jaktmarker. Fortfarande. Jaktmarkerna som infann sig "emellan" är dem jag jagar nu. Som liksom klämdes ihop i mitten av mina "karriärer" inom detta yrke.
Först ut var det undersköterska. Sen filmvet, media och kommunikationsvet och kreativ skrivarkurs. Sen blev det sjuksköterska av alltihop. Hur fan hände det ? ? ?
Jo det var väl slumpen? Vilsenheten? Gamla jaktmarkerna? De där gamla, trygga och vana som redan utforskats inom vårdyrket och som på många sätt haft och har en plats i mitt hjärta... På många sätt ett naturligt steg. På många sätt... så fel.
Men låt oss fokusera på vården litegrann och vad som kan tänkas finnas att hämta där. Kan faktiskt ibland ännu drömma om och faktiskt se mig själv som en sjujävla barnmorska. Ja ursäkta att jag tar i nu. Men jag tror och är nästan säker där, det är något som skulle passa mig. Föda fram barn åt andra. Ja det ligger i lugnet. Att jag är så lugn och talar så lugnt. Det gillar dom. Dom där krystande. Lugnet.
Men jag är ledsen om jag gör er besvikna nu, särskilt mamma... jag vet vad du har för dröm för mig. Ja just det, barnmorskan Elin.
MEN,
en vacker dag har jag faktiskt tänkt att jag sadlar om helt, som det heter.
Och vet ni vad jag vill jobba med? Nej?
Nej, inte jag heller.
Vet bara att det ska innefatta text. TEXT. Skrift. Ord. Bokstäver. Jag uttrycker mig så mycket bättre i text än vad jag gör verbalt... tänk då så bra jag är med text - med tanke på min verbala förmåga.
Ja nu har jag både skrytit om min förmåga som potentiell barnmorska och som värsta författaren eller krönikören. Ja ibland får man älska sig själv... med tanke på gårdagens härliga monster-inlägg.
Variation förnöjer. Det mina vänner är kontentan.
Kommentarer
Postat av: Fia
Jag känner precis samma sak. Jag vet inte heller om jag vill jobba som ssk, men som sagt, men ska ju bara komma på vad det är man vill göra....
Postat av: pappa
Du glömde din korta och inte så framgånsrika karriär som brevbärare,haha.
Trackback
