elinimalmoe

Det är så lyhört i trapphuset och ibland låter det verkligen som om nån tar sig in i min hall! Ibland är det så verkligt så jag måste titta efter... Det är mycket läskigt.

Ämne: Kent
Lyssnar på Kent. Tänk vad jag älskar Er! Hehe... Det är en känsla som aldrig överger mig. Lite trött var jag på Er då Vapen och ammunition kom, men det gick snabbt över. Nu kommer alltså en samlingsbox och jag är definitivt en given ägare av den boxen, mer hängivet fan kan Ni knappast ha =)
Det är roligt att en musik kan följa en så genom livet och att det faktiskt består! Jag var trots allt bara 15 år när jag började lyssna på Kent och det kan ju hända mycket på vägen som gör att man ändrar musiksmak. Det är något magiskt det här, men dom har mig i ett järngrepp! Det är bara så, jag vet att Ni ska spela på mitt bröllop (se så självklart jag skriver mitt bröllop, räknar blint med att gifta mig alltså). Hur mycket kan det kosta tro? Hmm....

Det är någonting med texterna som alltid tycks kunna sätta ord på hur jag själv tänker. Nu säger jag inte att alla texter känns så. Och jag är knappast något unikum som känner så här. Det är ju ändå rätt basala mainstream-strofer som sjungs/spelas och det kan nästan vem som helst köpa gissar jag. Men ändå, vill jag tillstå, att texter som ur låten 747 är så stark så jag får gåshud varenda gång, eller som i Om du var här... Det är så rakt, så enkelt, så klockrent. Så hårt slående på hur känslan för en annan människa kan kännas, hur känslan för livet och döden kan kännas...

Det är otroligt spännande att det görs en ny skiva just nu... Väntar. "Jag finns här för dig".

Hehe, någon kallade mig ängel precis nu!